Brinner för undersökande journalistik

 
Nils Hanson var innehavare av familjen Hjörnes gästprofessur i praktisk journalistik 2010–2011. 

JMG:s gästprofessor Nils Hanson tillsammans med Ulla Sätereie, studierektor för journalistutbildningen.

Så här säger beredningsgruppen i sin motivering till valet av Nils Hanson:

Nils Hanson har lång och bred erfarenhet av kvalificerat journalistiskt arbete. Han har varit verksamhet i snart 40 år inom många områden – med sportjournalistik, som kvällstidningsredigerare, som arbetsmarknadsreporter, som nöjeschef, som redaktionschef och arbetsledare, chef för lokal-TV, och har under nästan tio år varit ansvarig chef för Sveriges mest framgångsrika granskande tv-program, Uppdrag granskning.

Det är den undersökande och granskande journalistiken som blivit ett kännetecken för Nils Hansons yrkesverksamhet och som utgjort en röd tråd i hans journalistiska gärning. Det började på 1980-talet, först på GT, sedan på Göteborgs-Posten och TV4, och därefter på Sveriges Television. Hans erfarenheter och insikter i undersökande journalistik kan förra året sägas ha sammanfattats i hans lärobok, Grävande journalistik. Han är pionjär inom den undersökande journalistiken och det finns knappast någon i Sverige som har Hansons långa och breda erfarenhet av undersökande journalistik – under 1980- och 90-talen som reporter i dagspress, under 2000- och 2010-talet som projektledare och ansvarig chef inom televisionen.

Hanson började sin journalistiska gärning när han var 16 år som ”depeschpojke” – en inte helt ovanlig karriärväg för manliga journalister. Det innebar att han i Växjöbladets depeschkontors skyltfönster hängde upp resultaten från pågående fotbollsmatcher. Därefter blev det notisskrivande och värvning till lokalkonkurrenten Kronobergaren. Han erbjöds som 21-åring fast anställning, men valde att gå vidare till högskolestudier i journalistik. Studierna vid Journalisthögskolan i Göteborg varvade han (vilket på den tiden inte var ovanligt) med redigeringspass nattetid på stadens kvällstidning, GT.

Han fick fast anställning på GT 1975 (någon månad före examen) och arbetade där sammanlagt i elva år. Först som redigerare för tidningens sportsidor, därefter redigerade han de allmänna nyhetssidorna. År 1983 gick han över till att arbeta som nyhetsreporter. Hanson har själv vid ett tillfälle sagt att han ”snabbt insåg att snabba nyheter inte var min styrka. Jag arbetade för långsamt (ville alltid gå till botten med saker och ting) och trivdes inte särskilt bra på presskonferenser.”

Han förstod att en vital nyhetsredaktion har behov av journalister som kan spela olika roller. En nyhetsredaktion klarar sig inte utan journalister som har förmågan att komma med egna uppslag och idéer, och som kan omsättas till intressant och relevant journalistik. Det var främst i denna roll som Hanson åren framöver kom att framträda i. Det började redan på GT där Hanson snart blev s k frigående reporter, vilket bland annat resulterade i undersökande journalistik där bostadssituationen i Göteborg synades.

De stora möjligheterna till undersökande journalistik för Hanson kom när han övergick till Göteborgs-Posten 1986. Han började som arbetsmarknadsreporter (under en tid då rapportering från avtalsrörelser och annat arbetsmarknadsstoff spelade en helt annan roll än idag), men kunde också genomföra egna uppslag och idéer om granskande reportage. I början av 1988 började Hanson tillsammans med en kollega granska fastighetsmäklare i Göteborg. Under flera veckor kunde GP:s läsare ta del av avslöjanden som visade en bransch fylld av skojare. Responsen från läsarna var stark, och gav Hanson insikt om vad en seriöst granskande journalistik kunde åstadkomma.

I januari 1991 startades den första ”grävargruppen” i svensk dagspress. Göteborgs-Posten öronmärkte fyra journalister med uppdrag att bedriva kvalificerad undersökande journalistik. Avslöjandet av det som tidningen kom att kalla ”Hyresbluffen”, en granskning av hyressättningen på Göteborgs bostadsmarknad, kom att ge GP:s grävargrupp Guldspaden, första gången priset delades ut. Efter att grävargruppen lagts ned fortsatte Hanson med undersökande journalistik på egen hand, bland annat om den s k sjukhusspionen och kärnkraftssäkerheten, och tillsammans med journaliststudenter på JMG granskades kommunala tjänstemäns och politikers kontokortsanvändning (som senare kom att dras in).

År 1998 lämnade Nils Hanson GP för att bli chef för TV4 Göteborg. Dessförinnan hade som tjänstledig från GP arbetat en säsong på TV4:s granskande magasin Kalla Fakta. Även på TV4 Göteborg satsade Hanson, trots den lilla redaktionens begränsade resurser, på undersökande journalistik och visade att även förhållandevis små lokala tv-stationers nyhetsredaktioner kunde nå framgångar. När Hanson lämnade TV4 2003 var han även chef för de lokala TV4-stationerna i Skaraborg och Värmland.

Hösten 2003 flyttades Uppdrag granskning till Göteborg och Nils Hanson blev projektledare och ansvarig utgivare. Då befann sig SVT:s granskande redaktion i vad som närmast kan kallas en trovärdighetskris. SVT:s eget mediegranskande program, Mediemagasinet (som också gjordes i Göteborg) kunde påvisa slarvig research, faktafel och missvisande statistik.

Det första Hanson gjorde som chef var att (trots ett visst motstånd) ta fram interna skriftliga riktlinjer för etik och arbetssätt som alla medarbetare hade att följa. Han införde interna kvalitetssäkringssystem, bland annat den s k ”line by line”-metoden där alla uppgifter, rad för rad, som redaktionen förde fram skulle utsättas för granskning och verifieras.

Införandet av ett internt kvalitetssäkringssystem har troligen starkt bidragit till att reportage i Uppdrag granskning under Hansons tid, enligt uppgift, utretts 80 gånger men endast fällts en gång av Granskningsnämnden för radio och tv.

Under Hansons tid som ansvarig för Uppdrag granskning har ett stort antal undersökande reportage uppmärksammats. Som samhällsprogram har Uppdrag granskning en unikt stor publik. Genomslaget i samhällsdebatten är stort och programmets reportage har i många fall lett till att allvarliga missförhållanden inte bara avslöjats utan också åtgärdats.

Listan på uppmärksammade program kan göras lång. Köttfärsfusk, Fallet Louise, kistkrossning på svenska kyrkogårdar, och det internationellt uppmärksammade uttalandet om förintelsen av biskop Williamson … Och senast, det som fortfarande är aktuellt: mutskandalerna i Göteborgs kommunala förvaltning. Programmets granskande reportage har belönats med ett stort antal priser, inte bara i Sverige. Uppdrag granskning har också vunnit flera prestigefyllda internationella priser.

Nils Hanson är också en flitligt anlitad föreläsare. Han har under de senaste 10–15 åren föreläst om undersökande journalistik för yrkesverksamma journalister, liksom för många av landets journalistutbildningar. Han inbjuds regelbundet till föreläsningar hos våra nordiska grannar, liksom i andra europeiska länder.

Boken Grävande journalistik (2009) har fått ett mycket positivt mottagande och har på kort tid kommit att bli standardverk på landets journalistutbildningar. Det är en lärobok som på ca 350 sidor, med konkreta tips grundad på egen erfarenhet, beskriver hur man genomför bra undersökande journalistik – från idé till publicering. De ständigt närvarande etiska fallgroparna i grävande journalistik utgör ett genomgående och centralt tema i boken.

Nils Hanson har lång erfarenhet av kvalificerad journalistisk yrkesverksamhet. Det som särskilt kännetecknar hans verksamhet, som ansvarig chef och som reporter, är hans djupingående insikter i undersökande journalistik. Han är föregångsman inom den grävande journalistiken och hans gärning vittnar om allvar och seriositet – och han väjer inte från att ta ansvar eller svåra etiska diskussioner. Som yrkesman är han genomtänkt.

Hans yrkesmässiga erfarenhet och skicklighet som journalist gör att vi bedömer att Nils Hanson kommer att ha mycket att tillföra studenter och lärare i journalistik vid Göteborgs universitet.